Så var dagen inne. Dags att fylla 20 år och dags för det biologiska åldrandet! Men vad gör det när livet är fint? Jag skulle ha lite födelsedagsfika vid ett och klev inte upp och började baka förrän halv tolv. Men jag har fina vänner med tålamod och andra fina egenskaper, som Jossan som åkte från Gävle fastän hon bara kunde stanna en kort stund. Som Stina som kom ända från Norrköping. Som Anna som hela tiden berömde mina muffins. Som Clara som kom fastän hon nog hade en hel del huvudvärk från dagen innan. Som Fabian som föralltid förblir min bästa vän :)

Jag bakade minimuffins i formar som jag, erhm, lånat från Max, som i hamburgekedjan. Ett litet smygtips. För de blir supersöta, i dubbelbemärkelse!