I söndags träffade jag en kär gammal vän. Första gången vi träffades var för fyra år sedan när hon var utbytesstudent på min gymnasieskola. Yuika, som min vän heter, kommer nämligen från Osaka, Japan men blev kär i en pojke från Gävle, Sverige. Så himla fint tycker jag. Och tur det för nu brukar hon komma till Sverige lite då och då :)

Vi åt en god men alldeles för stor brunch.

Och den här panna cottan som tyvärr såg godare ut än vad den egentligen smakade.

Yuika hade fina guld glittrande naglar. Och jag fick små presenter från Japan. Nämligen grönt te och matchande pinnar till mig och Fabian, jag kan visa dem senare.

Efter brunchen bestämde vi oss för att gå en sväng på stan. Gävles stan är ju inte så himla stort men inom loppet av en timme hade vi båda hunnit köpa två par skor, var! Efter det blev det mest fönstershopping. Inne på Kahls hittade vi dessa söta små choklad praliner som jag misstänker inte riktigt sålde slut vid alla hjärtans.

Eftersom det var söndag och alla affärerna stängde vid fyra så bestämde vi oss för att det var tid för lite mer fika. Vi tog då varsin is chailatte.

Här sitter jag och slörplar.

Och här har ni en glad och söt Yuika. Jag passade på att fråga henne massa om japanska saker och hon lärde mig att säga "Hej, mitt namn är Chi" på japanska. Det har jag nu glömt bort, det var väldigt långt i alla fall. Sedan frågade jag vilket språk hon och hennes pojkvän använde när de pratade med varandra och det var tydligen en salig blandning mellan engelska, japanska och svenska. Han ringde senare och jag fick höra ett litet smakprov. Fint tycker jag, nästan som ett eget hemligt språk!

Hon hade så fint långt hår så att jag saknade mitt för en stund.

Sedan blev det senare, och dagen började tyvärr ta slut. Jag insåg att vi hade spenderat sex hela timmar ihop, och det kändes som om de hade kunna varit lika många fler, minst. Men vi var tyvärr tvungna att säga hej då. Så vi kramades hårt och lovade att vi snart skulle ses igen.