Jag är glad över att vi är i slutet på November och fortfarande ingen snö så långt ögat kan se. Som häromdagen när jag låg och snoozade i två timmar, drog upp rullgardinen och såg att himlen faktiskt var blå och solen sken. Jag håller tummarna att mina sista två månader i Sverige ska vara varma och ljusa, även om det bara är ett önsketänkande.

Ett gäng fina vänner, ett gäng ballonger, en halvt hembakad tårta med ett gäng ljus (21 stycken), ett gäng flaskor bubbel, ett gäng gin tonic, ett och annat glas portvin, ett piano- och saxofonackompanjerat Ja, må hon leva, ett ordentligt (4 stycken) hipp hipp hurra, ett evigt låtsas om att vi kunde franska för vi hade en fransman med i sällskapet, en utgång och det var ett hej dundrans trevligt fylla 21 års firande.

Förra helgen när jag åkte till Gävle firade jag min födelsedag i efterskott med min fina familj, de absolut bästa människorna i världen,

alltså, bästa ♥

Inte varje dag man får träffa den här förträffliga damen! Helger hemma i Gävle är inte så tråkiga trots allt, speciellt inte om man får äta lyxlunch och efterrätter med namn som chocolate chip cheesecake, alltså jag dog godhetsdöden.

#MajorGirlCrush ♥

Jag undrar så innerligt.. Du gjorde ju slut med en pojke för ett tag sen, och vad jag förstått så hade ni varit en duo väldigt länge. Hur tog du dig vidare? Hur startade du ett nytt kapitel liksom? Var det inte hur jobbigt som helst? :(

Det är aldrig lätt att dela sig från en människa, oavsett vem som tar beslutet, det är alltid svårt. Man gör en omställning i livet från att alltid ha någon vid sin sida till att helt plötsligt stå ensam.

När vi gjorde slut tog Fabian sitt pick och pack, däribland sängen så jag sov i princip på en ikea tältsäng i två månader. Det har jag nog inte nämnt i här bloggen. Men mitt liv befann sig ett tag i ett ständigt kaos. Det var ju mitt självorsakade kaos, men viktigaste av allt var det även mitt självvalda.

Jag har aldrig varit en människa som tyckt om att göra saker halvdana, speciellt inte när det kommer till kärlek så det var aldrig svårt för mig att gå vidare när jag väl hade gjort det valet. Fabian som känner mig bättre än de flesta människor i min närhet förstod ganska snabbt att det inte var någon idé att gråta över spilld mjölk när det kommer till mig. Han lät mig få andrum och började gå vidare istället för att älta, mycket därför vi är goda vänner idag. Jag hyser fortfarande stor respekt och kärlek till honom, även om det nu kommer i andra former.

Men visst fanns det kvällar då jag trodde mitt hjärta skulle spricka och det fanns kvällar då jag kände att jag var tvungen att ha roligt mest hela tiden annars fick jag panikångest. Jag var ute och drack många öl och kysste många okända munnar, men jag insåg också rätt snabbt att det var inget för mig.

Kontentan av allt detta är väl egentligen att du väljer att göra slut av en anledning, och likt alla val du gör i livet så måste du stå fast vid dem. Man får vara ledsen, man får brista ut i gråt på de mest olämpliga ställena om ens hjärta inte orkar med ibland. Men i dessa stunder kan vi vara glada över att det finns något som ställer sig över allt och alla, och det är tid. Tiden stannar aldrig även om våra hjärtan ibland gör. Den tickar på och vidare, och så en dag när man vaknar så har tillräckligt mycket tid passerat.

Den dagen kommer om man har orken att vänta och öppna ögonen...

Tack för gratulationerna på min dag hörrni finisar! Dock blev det inte så många frågor så jag antar att ni tycker det mesta är glasklart :) Men jag ska svara på de frågorna jag fick!

Just nu läser jag Älskaren av Marguerite Duras och den är så himla himla bra. Den handlar om en femtonårig fransk lolita och hennes kinesiske älskare, hur det möts på mekongfloden och i Saigon. Hennes lust och lidelse, ja ni hör ju. Finast är det att läsa när man äter frukost i sängen då solljuset pressat sig igenom den gråa hösthimlen.

They only want you when you're seventeen,

when you're twenty-one, you're no fun...

Vet ni vad raringar? Idag har jag nått tjugoen jordsnurr. Tjugoen år har jag gått runt och lämnat mina spår omkring mig och fascineras fortfarande av hur vi ständigt formas och förändras, hur alla val vi gör i livet gör oss både erfarenheter rikare och fattigare.

Men jag tänkte att ni är ju en del som hängt här ett tag, och det finns säkert saker ni undrar över? Så lite som en födelsedagspresent från mig till er, så får ni fråga mig precis vad ni vill så lovar jag att svara på precis vad jag vill!

Translation:

Today is my 21st birthday, as a present from me to you, I'm letting you guys ask me exactly whatever you want, and I promise to answer exactly whatever I want!

Mina nya raringar, de kommer hålla mina fötter varma i vinter!

You can cry when you get older