Just nu känns det som om livet befinner sig i något slags ekvilibrium. Jag kliver upp på morgonen målar läpparna röda och går till skolan, lite som så, och mer är det inte. Jag har börjat bygga upp lite nervositet inför Vietnam resan som närmar sig fortare än vinden, men annars så är på min front litet nytt.

Igår hände det två lite roliga saker. Någon hade lämnat massa gamla utskrivna nationalekonomitentor vid kopiatorn. Ja tack, så slipper jag skriva ut nya när jag ska tentaplugga, därmed slösa mindre på miljön. Lite extra kul att just jag hittade dessa papper är att jag för någon vecka sedan gav bort mina gamla statistik papper till en kompis. De hade fått bo i en pärm så de var släta och fina, kändes som ett slöseri att bara lägga dem i pappersinsamlingen. Lite så där what goes around comes back around.

För några dar sedan damp det ner ett fint vykort skrivet på kinesiska i min brevlåda, förstod inte riktigt hur brevbäraren tänkte då det klart inte var adresserat till mig och dessutom till trappuppgång B medan jag bor i A. Och jag förstår inte kinesiska. Men igår när jag kom hem i från träningen så såg jag en tjej som jag inte sett förut, jag sa hej till henne och förklarade lite snabbt om vykortet. Jag bad henne vänta och sprang för att hämta vykortet. Det visade sig att det visst var hennes, hon blev glad och tacksam. Hon var utbytesstudent och ny i stan så jag föreslog en kaffe och taget blev erbjudandet. Och vi fikade, i över tre timmar typ.

fint.